Dag 46

Mat i kvadrat. Tankar som far runt i huvudet. Ska jag någonsin få ett normalt förhållande till mat? Varför förstör jag alltid för mig själv? Behöver jag hjälp? Varför blev det så här?


Träning är inte mitt problem, mat är...

Dag 74

Jag önskar att min viktnedgång såg ut som den här sommarvägen. Perfekt, utan stora gropar och fint dekorerad med gula blommor längs vägens kant. 


Icke! Min väg är full av gropar och även uppförsbackar då allt går åt fel håll! När ska min väg plana ut och när kommer jag att sluta motarbeta mig själv? När ska jag komma dit där jag väljer att följa varje kurva istället för att luta mig åt andra hållet och hamna i diket? 

Vägkanten på min väg är inte kantad av gula blommor utan är fylld av självförakt och dåliga beslut och varje gång jag trillar ner i diket så hamnar jag där. När ska jag lära mig?

Nu har jag bestämt mig.

Det är dags att ta tag i de sista kilona. Mitt första mål är 74 kg. Just nu står vågen på 77,7 kg.

Därefter satsar jag på 72 kg och sen 70 kg. Jag vet att det här kommer ta tid. Fast med tanke på resan jag gjort hittills så.

Jag vägde in på 101,6 kg på BB och tog mig ner till 94 kg ganska fort. Sen tog det tid och mycket slit. Till slut stod jag på 84,4 kg och sen tog det stopp. Ingenting hände på 1 år.

Då tog jag kontakt med en gammal kollega som gick dietistutbildningen. Bästa beslutet ever! Hon har varit ovärderlig!

Mitt första mål var bröllopet. Jag tog kontakt med henne i december förra året och i juli när vi gifte oss stod vågen på 76 kg.

Efter bröllopet tappade jag sugen. Antar att det var för att det inte längre fanns en "morot" att sträva efter. Så sen dess har jag stått still +/- 1kg.

Nu känner jag mig redo att ta tag i mina sista obekvämskilon igen. Så ikväll har här bakat bröd med kesella, havregryn och ägg. I en vecka ska jag skriva allt jag äter till min dietist och sen är det väl bara att lyda alla direktiv och köra på.