Men va fan!

Sååå sur! Skulle ut och springa ikväll, hade verkligen laddat för det. Drog dessutom med mig en kompis som redan hade varit ute och gått för att få sällskap. Vi hann 1 km sen trappade jag snett och stukade foten! $#@%
 
Det var bara till att linka hem igen och nu sitter jag här med en fot som bultar och tycker synd om mig själv... Det går bra nu...

Inte tillräckligt med timmar på dygnet.

En av de vanligaste (om inte den vanligaste) ursäkten som finns.
 
Jag hajar, visst det är svårt att få tiden att räcka till, speciellt när man har småbarn, men DU är fortfarande "herre" över din egen tid. Nu kommer någon säkert att säga, "jo förvisso, men alla måsten då och saker man inte styr över själv". Ja, den tiden kan man ju inte göra så mycket åt, men du har alltid egen tid någon gång under dygnet. 
 
Då menar jag den tid som du t ex har när barnen har somnat. Ta den tiden och umgås med din partner eller träna eller varför inte både och? Sätt dig inte kväll ut och kväll in vid "dumburken" eller med "paddan"/"fånen" i handen. Ta istället tillvara på din tid så kommer du att bli en gladare mamma på kuppen. 
 
Visst hamnar vi också i träsket här hemma ibland även om vi försöker. Vissa kvällar är det en ocean av sladdar och elektronik mellan oss när barnen har somnat och vi är trötta som as, men vi försöker att tänka på det.
 
I köket har vi ett Yatzy redo och ibland finns det ögonblick över när barnen har tackat för maten och leker snällt själva en stund då vi passar på. Sonen fick ett plockepinn för ett tag sen och även det åker fram då och då.
 
Bara Micke och jag, skojandes på vårt eget sätt där vi kan förhöra oss om varandras dag i lugn och ro. Vi skrattar ihop och det får mig att känna hur kul vi har tillsammans som ett par. Kan ju låta lite larvigt, men att se varandra i vardagen får en att må så mycket bättre när man sedan springer runt i ekorrhjulet. Prova, hatar ni Yatzy så testa något som passar just er.  
 
Vad jag menar är just, se varandra. Ta er tid att ge den andra en kram när ni skyndar förbi för att slänga in en tvätt. Stanna upp och ta emot kramen som din partner vill ge dig (att bli avspisad skapar bara mer avstånd). Hångla upp den andra mot kylskåpet när denne håller på att laga mat eller gosbrottas lite i sängen när den ska bäddas.😉
 
Det är så lätt att glömma bort att vara man, kvinna och kärlekspar när blöjbyten, tvätt, matlagning, plockande osv upptar nästan all vaken tid. Det är så lätt att bara dunsa ner i soffan och slöskrålla med tummen på skärmen eller zappa mellan kanalerna. 
 
Det här är inte på något sätt ett försök att framhäva vårt förhållande som perfekt, tro mig, vi är inte på något sätt experter eller bäst själva på att hinna med varandra jämt! Ibland glömmer vi totalt bort varandra, men vi är medvetna om vilken skillnad det gör i vår vardag när vi faktiskt verkligen ser varandra och vi försöker hela tiden bli bättre på just det. 
 
För är inte det bland det finaste man kan ge sina barn?! En inblick i hur kärlek och lycka kan se ut när man tar hand om och månar om varandra samt ger varandra respekt i ett förhållande. Det vill i alla fall jag att mina barn ska lära sig på livets stig, precis som jag fick privilegiet att lära mig det när jag var liten. ❤

MAGkänsla

Det känns bra just nu. Sen jag satte igång igen efter påskhelgen har jag rört på mig varje dag (förutom en dag, igår). Jag har gått ca 1 mil om dagen och några enstaka gånger har jag faktiskt sprungit. En dag hoppade jag till och med indianhopp en sträcka på ca 5 min (mest för att Micke utmanade mig😉).
 
Jag äter bra och jag tycker mig se en förändring på den övre delen av magen. Jag hoppas att jag kan lita på min magkänsla och få ett tapp när det blir dags att ställa sig på vågen. 
Haha, ja det kan man ju fundera på.😂